Språket på jobbet podden

För vuxna som lär sig ett nytt språk kan det vara extra svårt att bemästra just uttalet. Varför är det så? Ett dåligt uttal leder till stress och oro både hos den som inte kan göra sig förstådd och hos den som inte förstår, inte minst inom äldreomsorgen. Vi pratar med Marianne Bergström om hur man blir bemött och hur ens kompetens blir bedömd beroende på hur bra man lyckas med sitt uttal. Vad kan den som behöver förbättra sitt uttal göra, och hur kan omgivningen bidra?

Gäst: Marianne Bergström, gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, språkombudsutbildare

I Tingsryd har områdeschefen låtit medarbetarna på Örnens äldreboende pröva materialet 20 minuter, samtal och övningar som stärker kommunikationen och den sociala arbetsmiljön. Det är framtaget för att fungera på arbetsplatsträffar. Vi pratar med Malin Johansson som ledde samtalen, och undersköterskan Ali Hosseini som var en av deltagarna. Vad tycker de båda att samtalen gav? Vilka utmaningar dök upp längs vägen?

Gäster: Ali Hosseini, undersköterska och Malin Johansson, områdeschef

Under hösten 2025 har Gabriella Jörgensen och Anna Nordin Kück, verksamhetsutvecklare på Socialförvaltningen i Hallsbergs kommun lett projektet Språkets kraft – en ny dimension av äldreomsorgen. Projektet syftar till att dels ge kunskap om språkutvecklande arbete, dels möjligheter för deltagarna att utveckla svenska språket i tal och skrift. Här berättar de om projektet, vilka överraskningar och oväntade resultat de kan se, och hur projektet hänger samman med utredningen Ett språkkrav för språkutveckling.

 

Gäster: Anna Nordin Kück och Gabriella Jörgensen, verksamhetsutvecklare på Socialförvaltningen i Hallsbergs kommun

Ragnhild Mogren Svensén har varit utredningssekreterare i utredningen Ett språkkrav för språkutveckling. En utredning som lett fram till att en ny lag om språkkrav i äldreomsorgen kommer att träda i kraft i juli 2026. Lagen innebär att arbetsgivare ska arbeta för att nivån på svenska språket ska motsvara B2 enligt GERS-skalan. Men vad innebär B2? Vad betyder språkkravet för arbetsgivaren, och för den som är anställd inom vård och omsorg?

Ragnhild reder ut begreppen, och berättar vilka stöd som finns och kan komma framöver.  

 

Gäst: Ragnhild Mogren Svensén, Socialstyrelsen och tidigare utredningssekreterare i utredningen Ett språkkrav för språkutveckling

I Heby kommun utanför Uppsala pågår en unik satsning på att utbilda alla undersköterskor och vårdbiträden till språkombud. Syftet är bland annat att skapa bättre möjligheter att rekrytera personal med svenska som andraspråk. Men hur har satsningen gått till? Och kan man se några effekter?

En av dem som har drivit arbetet är Therese Frank, enhetschef på bemanningsenheten. Hon berättar om satsningen som numera har stöd i alla led - från medarbetare och chefer till ledningsgrupp och politik. Våga satsa! uppmanar Therese, som berättar om hur förändrade attityder till det språkutvecklande arbetet kan bidra till att skapa bättre möjligheter att rekrytera personal. Vi pratar också om kopplingen mellan språket och en kvalitetssäkrad vård och omsorg.

 

En god samverkan mellan chefer och anordnare av utbildningar i svenska är avgörande för resultat. Men vad behöver respektive part tänka på inför och under utbildningen? Hur skriver man till exempel en bra kravspecifikation? Och vad innebär det att utbilda personal som kommer från arbetsplatser? 

En som har gedigen erfarenhet av samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare är Camilla Berner, utvecklingsledare på Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms Stad. Vi samtalar med Camilla om vad chefer behöver tänka på i samverkan med utbildningsanordnare, och vad lärare behöver sätta sig in när de utbildar personal. Vilken information från arbetsplatsen respektive utbildaren behövs för att kunna genomföra anpassade och effektiva utbildningar i svenska för befintlig personal?

På arbetsplatser där medarbetare med olika kulturell och språklig bakgrund samarbetar kan olika normer, värderingar och förväntningar på vad som är god kommunikation krocka med varandra. Hur kan man som chef förebygga och motverka konflikter, och hur kan man ta upp frågor om kulturkrockar utan att ämnet blir för laddat eller uppfattas som kränkande? 

Vi samtalar med Monika Forsman, en av författarna till boken Kulturkrockar i äldreomsorgen. Monika är socionom, lärare och grupphandledare med lång erfarenhet av att arbeta med frågor om kulturkrockar, normer och värderingar på ett konstruktivt och positivt sätt. Hon tar bland annat upp varför det är så svårt och känsligt att prata om de här frågorna, och vilka som är de stora vinsterna med att lyfta frågor om kulturkrockar på arbetsplatsen.

Många chefer funderar på att utbilda medarbetare till språkombud. Men hur hittar man rätt person för rollen, hur presenterar man språkombudsutbildningen, och vad behöver man tänka på för att språkombuden ska fungera som ett stöd i verksamheten?

Vi samtalar med Tuula Friberg, chef på en arbetsplats med språkombud i Hallstahammars kommun. Tuula har själv stått inför de här frågorna, och har många konkreta tips att dela med sig av. Bland annat pratar vi om hur man som chef kan sätta igång det språkutvecklande arbetet. Hur man kan presentera rollen som språkombud för att hitta rätt medarbetare för utbildningen. Tuula tar också upp det som kommer senare - att få språkombuden att fungera bra på arbetsplatsen och att hålla det språkutvecklande arbetet levande. 

Offentlig verksamhet styrs av flera lagar, till exempel Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). En annan lag som också gäller är Språklagen. Varför behövs det en språklag i Sverige? Vad betyder språklagen i praktiken? Får man till exempel säga att alla ska prata svenska på jobbet? Och vad gäller om olika lagar säger olika?

Vi har bjudit in Pernilla Johansson, språkpolitisk utredare på Språkrådet, för att få veta mer om språklagen, och hur den kan vara ett stöd i praktiken för chefer. Språklagen preciserar vilka skyldigheter myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga organ har när det gäller språk och språkanvändning. Bland annat säger Språklagen att den offentliga svenskan ska vara ”vårdad, enkel och begriplig”. Men vad innebär det? I vilka sammanhang gäller lagen? Och om olika lagar säger olika, vilken är det då som väger tyngst?

 

Varför tar det så lång tid att lära sig ett nytt språk för somliga, men inte för andra? Vilka hinder och utmaningar påverkar den som ska lära sig ett nytt språk i vuxen ålder? Vi samtalar med Inger Lindberg, professor emerita i tvåspråkighet vid Stockholms universitet. om varför språkinlärning fungerar olika i skolan och på jobbet, och om arbetsplatsens fantastiska möjligheter att bidra till språkutveckling.